Royalblue

Nu under semestern har jag tänkt en massa på olika saker, minnen har ploppat upp från de första skolåren, och det är vad jag tänkte skriva om.

Det handlar inte så mycket o själva byggnaden, utan mer om saker som jag blivit upprörd över under mun skolgång.

En lek då klassen är uppdelad i två grupper, en killgrupp och tjejgrupp. Först ska killarna sitta på stolar i en rad och tjejerna ska stå i kö i ett rum intill.

En tjej i taget ska gå ut och fråga en kille:
 - vill du gifta dig med mig

Antingen säger han ja, och då får hon sätta sig i ett hörn och hon är ute ur leken, hon har vunnit.

Gift och lycklig.

Men säger han nej, så får hon skamset gå tillbaka till rummet där tjejerna befinner sig i, ställa sig sist i kön och vänta på sin tur att fria igen.

MEN om hon frågar en kille som redan blivit gift, så får Frugan springa fram och sparka henne i röven!

Min fråga är: hur kan man som lärare tillåta en sådan kränkande lek, som inte ens är rolig?

Att få en spark i röven att bli avvisad, eller inte ens få en förfrågan inför 30 pers är INTE roligt för en 7-åring!
 Jag minns hur alla skrattade när jag fick ψ Amandas ψ skit hårda sko i röven, det gjorde ont som faan! Men jag sa ju ingenting. Den som är med i leken får leken tåla var det någon som sa en gång för hundra år sedan.

Men stämmer det verkligen in?

Ska man tåla att jämnåriga barn skrattar och hånar mig? Eller att någon sparkar mig i röven? Eller framförallt att bli behandlad på ett sådant sätt?

IN MY ASS att jag skulle gå med på att leka den leken igen, för man mår såå dåligt när man står där sist igen, man vet att alla killar utom en är valda och gifta, och man har en chans på 15 att inte få en spark i röven!

En av 15!
Och hur jävla kul är det för den stackars ensamma killen som sitter där ensam och väntar på att just jag ska välja honom

Han som ingen ville ha.

Han som fick sitta där och vänta på mig.

Den sista tjejen som han var tvungen att säga ja till.

? Marcus! Det här är till dig! ♥

Exempel två: kakor i lärarrummet

Tuggummi, godis, saft, kakor, allt sådan är förbjudet i skolorna. Eleverna får under inga som helst omständigheter äta godis under skoltid.
 Det vet alla om!
 Alla elever viste också om vad om fanns i lärarrummen. Där fanns ju alltid någonting gott att äta som var strikt förbjudet för eleverna.

Jag och alla andra tyckte förstås att det var orättvist, men ingen i den åldern är kapabel till att ändra på någonting, eller lyckas göra sin röst hörd. Ingen i den åldern tas på allvar.

Det är synd, jag vet. Men det är reality!

Nu idag kan jag ångra att jag inte gjorde någonting åt det, bara för att visa att alla människor ska behandlas på samma sätt, vare sig ålder, färg, religion, eller all annan skit som gör att vi skiljer oss åt från varandra som det så fint heter.

Många (inte alla) säger att barn ska respektera de äldre.

Men om de äldre inte respekterar barnen då?

Jag har ALLTID TOTAL VÄGRAT att respektera någon som inte respekterar mig! Varför skulle jag?

Ska de vuxna föregå med gott exempel för baren så ska de visa att man respekterar varandra oavsett ålder, och allt ska vara rättvist.

Man ska INTE förbjuda elever att äta kakor när det finns godsaker i lärarrummet.

Det är inte att föregå med gott exempel

Det är inte att visa rättvisa

Det är inte att respektera.

Lärarna trycker i sig bullar medan eleverna står utanför och suktas med näsorna uppkörda mot fönsterrutorna.

Dessutom måste ju eleverna vara ute på rasterna, medan lärarna sitter där inne i sitt mysiga lilla rum med en varm kopp kaffe.

Föregå med gott exempel - suger min obefintliga kuk!

Exempel tre: ?mognad?

När jag gick i högstadiet pratade jag och mina kompisar (som jag gick i samma klass med i mellanstadiet) om minnen från när vi var små.

Jag hade läst Jean M Auells porrnovell ?grottbjörnens folk? och var helt såld på neanderthalare.
   Jag och mina kompisar lekte i skogen på skolgården, byggde kojor osv.

Att jag lekte i skogen när jag gick i femman är INGENTING som jag skäms för!

Absolut ingenting.

Nada noll zero.

Helt plötsligt ler min kompis och säger på ett väldigt nedlåtande sätt

-         amen, du lekte ju i skogen!

-         Ja? Svarade jag bara och var förvånad över ett sånt tonfall i hennes röst. Borde jag skämmas över att jag lekte som barn?

Jag är stolt som fan över att jag var barn så länge jag kunde. Idag är småflickor i den åldern råsminkade, har nyaste mobilen, klädda i string och har bh nr 70AAA.

Ska det verkligen vara så?

SO WHAT om man leker tills man är 15 år gammal? Man är inte vuxen då! När jag var tio år, så lekte jag, jag kunde knappt stava till stringtrosa och sket fullständigt i smink och allt.

Det är inte meningen att 10åringar ska vara som de är idag jag ser tjejer i den åldern som ser ut att vara fem år äldre, bara på grund av smink, bomulls uppstoppade Bh:are och förstora string.

70aaa borde brännas för barn ska väl i helvete få vara barn så länge som möjligt!