FOTOGRAFERING

     

FOTOGRAFERING I THE STUDIO

image47


                                           Marjan                                       Tezzie                               Ellen

Jag har funnit min syster.

Jag har funnit min syster igen.

Efter så många månader utan min vän, så saknar jag henne otroligt bara hon är ifrån mig en kort kort stund.
Vi träffades i fredags
och har varit tillsammans konstant sen dess.

Jag vaknar på morgonen, vänder mig om och tittar på henne.
väntar på att hon ska göra de där speciella rörelserna som hon alltid gör precis innan hon vaknar.
Jag väntar på henne.
Väntar på att de två bruna ögonen ska se på mig, le mot mig.
Och letar efter min blick, för hon vet att ja alltid är vaken innan henne.
Hon vet att jag alltid väntar på henne.

Saknaden efter min vän har varit outhärdlig, jag känner det nu.
Ingen har kunnat ta hennes plats, jag känner det nu.
och när vi går förbi varandra i lägenheten, är det inte alltid jag kan motstå att låta henne hålla om mig.

Jag har funnit min syster igen!

När religioner kommer emellan...

Det är när religioner kommer emellan
som jag blir tvungen att välja.


Antingen lever jag ett liv med den jag själv valt att älska
och tvingas till ett accepterande av omvärldens hat.

eller.

Så skyddas jag av omvärldens kärlek
och väljer att inte längre älska
den jag valt.





image45  --   image46

"Olycklig" Kärlek...?

Jag säger inte att jag vill ha dig, men när jag ser på dig och du ler så är det så mycket värme som strömmar genom mig.
Jag vill röra dig, känna dig och vara nära dig.
Din doft som fyller mina sinnen gör de här behoven oemotståndliga.
Jag ser ju i min ögonvrå hur du granskar mig.
Jag ser dina blickar jag är inte blind!
Du fyller mig med kärlek, men du vill inte ha den.
Varför?
Du berör mig och jag ryser.
Denna enorma känsla av din beröring får våg efter våg att svepa genom mig.
Jag står precis brevid dig
Men ändå går jag sönder av längtan.

Se mig!
Rör mig!
Du fyller mig med kärlek, men du vill inte ta emot den när jag ger den, och du vill inte ha mig.

Men jag klandrar dig inte för det.
Om du är lycklig med någon annan så unnar jag dig det.
Och jag klandrar inte dig för att du är så dum som inte förstått att jag är här och att det är mig du bör vara med.
Jag klandrar inte dig,

För det kommer aldrig ske.

Det har gått för lång tid
Och då du väl förstått, så är det försent.
Det kommer aldrig bli vi
För jag vill inte ha dig.
Jag är kär och du fyller mig
men jag vill inte ha dig



längre.


E G Y P T E N !

Älskade.

Det pep till från mobilen.
"Ett Nytt meddelande."

Sheriff:





- Habibi, We Won The African Cup!!




image41


Mabrock Masr ya inta!!!!

EGYPTEN!!!






Obeskrivlig Känsla av Glädje, Frihet och Lycka!



(Photo: Aftonbladet, AP/GETTY)

SEX MÅNADER!!

Nu vill jag bara meddela en enda sak:


Idag 5:e Februari
har jag varit rökfri i ett halvår!


Jag tänkte nyss på den där känslan jag brukade få då jag gick ifrån affären med ett nytt rött paket Prince, känslan av att dra bort den silvriga pappret och fylla näsborrarna med den där ljuva doften av tobak.

Ett helt nytt paket är en känsla av vinst, en känsla av att vara mättnad efter en hunger.

Att stryka fingrarna över de tätt ihop tryckta filtren, dra ut en av dem och känna det mellan läpparna.


Och det där första ljuva blosset.

Att fylla lungorna med den varma och välbekanta röken.

Ha den livsavgörande dimman i munnen och blåsa ut...


Andas in

Andas ut.


En obehaglig yrsel i huvudet och en knipande känsla i magen.

Och den arma Kroppen som så desperat försöker varna för det nya men välkända som förgiftar mig.


Det är slut med det nu.


Slut med den ljuva doften, det tillfredställande andetagen, med yrseln och knipet i buken.


Over and done.


Jag och min Prince har gjort slut och gått skiljda vägar


Jag ska ju bara utvecklas!

Egentligen borde jag ju vara glad.
Jag går igenom en utvecklingsfas i mitt liv just nu eftersom jag snart ska ta farväl av mitt gamla för att starta ett nytt.
Det är ju kanske först nu som mitt liv börjar på allvar.
Jag kan göra vad jag vill, välja vilka val jag tycker passar bäst och jag får också välja att gå den väg som lockar mig utan att jag har någonting som håller mig tillbaka.
Jag behöver inte gå upp på morgonen förens jag är tillräckligt utsövd  och jag måste inte då längre tänka på måndagarna som i vanligafall brukar tvinga mig tillbaka.

Jag kommer ha all tid i världen på att tänka, reflektera och fundera över framtiden och det förflutna utan att någonting tvingar mig tillbaka till verkligheten igen.
Jag får vara vem jag ill och inte kan ngon då säga åt mig
"denna egenskap tar jag ifrån dig, men denna egenskap får du behålla"
Inte kan någon göra så längre utan att förstöra mig.

Hela tiden har jag oroat mig över hur jag ska klara mig nu när mina rutiner och hela min barndom rycks bort från mig. Men nu har mitt medvetande kommit ikapp mig. Mitt lugn har fått mig att förstå:
- Det här är inte slutet!
Det är början på något nytt, början till mitt nya liv.
Jag är ju trygg just eftersom hag vet att en del av min framtid redan är säkrad, jag vet ju vad jag ska göra efter studenten!

Jag lämnar allt det här.
Lämnar mitt gamla jag
för att utvecklas
för att växa.

Jag ska finna mig själv.

Bye bye & take care!


Om jag väljer dig
Vill du ha mig då?




Idag är tydligen också en ledsen dag.
Baclaoan är slängd i papperskorgen fick jag reda på för några dagar sen.
Det gör mig ledsen.
Man fraktar inte Baclawa in i flygplanet i handbagaget från Dubai till Sverige för att sedan slänga den!
- Aj Aj Mama!

Bussen går 13.42 från min busshållplats
Jag ska möta en vän.
Hon åker hem idag och jag vill bara säga hej då.
Titta på henne en gång till.
Hon kom til Stockholm i fredags och innan dess hade jag inte sett henne sen i sommras.
Long time no see.
Och nu åker hon igen.

Det är en annan anlednig till att det här är en ledsen dag.

Hej då Hallonpaj!
Vi ses snart igen!

Sheriff
Men Habibi, Jag tänker på dig också.
Du ser mig inte
Du förstår inte
Men du vet och du känner, eller hur?
Hatewasheny Goozy ya inta!
Jag saknar dig!



Utvecklingsfas som sagt.

Utvecklingsfas.
Som sagt.

En Utvecklingsfas kan leda till kris.
Och världen var inte alls grön igår
Som sagt


Slutade mycket tidigare än väntat idag.
Det var skönt. Så skönt att andas!
Gick och gjorde syntestet som man måste skicka in tillsammans med ansökan om körkortstillståndet.
usch
Bara alla de där orden man måste använda gör att man tröttnar. Struntar i allt som har med framtiden att göra.
Just for a while.


Hatewasheny Habibi.
Jag saknar dig!


Tänker som vanligt.
Tänker på Ninni igen.
Hon hade rätt.
Hon har alltid rätt.
och hennes lugna, varnande ord upprepas gång på gång på gång i mitt psyke:
- många av er kanske kommer bli nedstämda...
Nedstämda, nedstämda, nedstämda.

Utvecklingsfas som sagt.
Kan leda till kriser.
Som sagt.

Låt mig få vara barn!
Bara ett tag till.

Vilken färg har världen idag?

-Vilken färg har världen idag?
- Jag vet inte...





Känner mig helt plötsligt nere.
Vill gå och lägga mig och sova bort lite tid,
men är rädd för att vara vid medvetande när den här känslan kryper fram igen
på grund av att jag inte kan sova.

Det var som du sa Ninni,
- Många kommer kanske bli deprimerade under den här tiden.
Utvecklings fas.
Kris.

Vad händer sen?


Jag tänker på den mörka mannen med de vackra blå ögonen och bli lite gladare.
Tänker på att få vara nära honom, och då blir jag glad igen.
Då blir jag älskad.
Goozy! Tala Henna, Goozy!
Kom hit.



Jag tänker på den unga kvinnan som alltid ska ha två servetter kring Take Away muggen så att hennes händer inte ska brännas när vi går igenom stan. Då hon pekar på ett höghus som nu är upplyst av grönt ljus.
hon säger, Den där speglar stockholmarnas humör.
Men jag vette fan om hon har rätt. Mitt humör är inte grönt.
Kanske när jag är med henne...
Men Inte just nu.

Sen tänker jag på en annan som inte längre är intresserad av min vänskap
och det känns också.
Det gör mig ledsen.
Jag håller på att förlora en vän...


Sist tänker jag på min fina lilla kompis.
En varelse som är sjuk.
Ett trasigt hjärta
En karvad hud
En mattad själ.
Jag vet inte vilken benämning Varelsen ska ha, eftersom jag inte vill avslöja dess kön.
Men det är iallafall
En fin liten kompis.


Jag tänker
och faller.

Faller Faller Och Faller....


Studenten.

Jag har missuppfattat det här med Blogg.
Totalt.
Så jag tänkte börja om från början...



Jag är Rädd.
Jag har fem månader kvar att vara barn.
Fem månader kvar att ta ansvar, att ha rutiner, att vara engagerad och delaktig.
Fem månader kvar då någon fortfarande kan undra var jag är, om jag kommer försent.

Fem Månader.

Sedan tar det slut.
Det som jag sysslat med i tolv år är nu över.
Tänk dig tolv år av rutiner.
Det är 4380 dagar!

Vad gör man dag 4381?

I am Yasmeen

I found someone...

image40




"I will call you Yasmeen


The name of a rose that have a great smile and white and look so beautiful!


You are yasmeen"



Transviv

Transviv

Jag har skrikit mig hes
Hostar och Hostar men är fortfarande torr i halsen.
Alldeles för torr.
Om du visste att jag varit död vad hade du gjort då?

Ingenting.
Absolut Ingenting.

Du vet fortfranade inte
att jag har dött, och det sårar mig.
Jag dog nämligen, för några månader sen...

Men det är inte vetskapen om att du inte sörjer som gör att jag skriker.
Utan tanken på att du inte vet om
att jag återuppstod.

Jag försöker snart igen...

Egentligen mår jag ju bra.
Väldigt bra.

Och jag har nya skor.
på fötterna.

Det saknas så många i mitt liv
och självklart blir jag ledsen över förlusten.
Men jag kan inte göra mer än vad jag gjort nu.
jag har försökt.
Faktiskt.

och även om jag inte ger upp
så orkar jag inte lägga ner mer energi på dig nu.
Så jag tar en paus
Lägger mig ner ett tag

Vilar.
Andas.


Och när jag orkar,
Så ska jag vinna ditt hjärta igen!

Jag är min mors dotter.

Jag är min mors dotter och det är därför du hatar mig, inte sant?
Du predikar om våra åsikter, kulturer och religioner, men du glömmer helt bort faktan bakom det.
Du glömer bort att jag är precis som du.
Du står där mitt i folkmassan och skriker ut skällsord.
Du vet att vi har samma hudfärg och ögonfärg så du går på någonting annat.
Du kom på min hårfärg!
Vad smart du är!
Du som står där och skriker, du kom på att mitt hår är mörkt och att ditt hår är ljust.
Det ger dig anledningar , eller hur? ger dig anledningar att hata mig ännu mer.

Förr så brukade jag tänka att om jag bara färgar mitt hår till en ljusare nyans så blir jag just den du vill att jag ska vara. Men sen måste jag ju hugga upp mina ådror och tömma dem på allt mitt blod.

Då först.

För blodet som flyter i mina ådror är ju till viss del egyptiskt.
Men det är ju inte så lätt, ändå, jag kommer ju på mig själv hela tiden:
Jag är uppbyggd av min mamma.
Varje cell, hårstrå, hudflarn...
Allting är bevis på att jag är min mors dotter.
Så det är inte mig du hatar, eller hur?

Det är min mamma.
Det är hennes hår och ögon som är så mörka, det är hennes stränga drag som gör att man ser att hon inte är som du. Men däremot så talar hon svenska med en sån övertygelse att man tror att hon är född här.
och på så sätt, så är det ju inte henne du hatar heller.
Hon som du skamset kryper ihop för, som en skrämd utsvulten hund.
Du är rädd. För du är så feg.
Du vet att hon vet.

Så det är inte heller henne du hatar.
Inte henne du föraktar...
inte heller hennes mor eller far.

Det är jag.
Det är Mig.
Den jag är.

Så skyll då inte ditt hat  på att jag är min mors dotter!

En lagomvärld?

Jag förstår att jag inte kan vara på fem ställen samtidigt

och göra tio olika saker. Jag förstår att dygnet inte är berikat

med 48 timmar och jag förstår att man måste sova åtminstone sju timmar

per natt för att orka dagarna. Jag förstår till och med att inte alla

kan gilla en men jag vägrar acceptera det!


Hur mycket jag än försöker räcker tiden aldrig till, inte heller min

energi. Och vad gör jag? Jo blir förbannad på mig själv för att

jag inte är så effektiv som alla andra, för att jag inte orkar göra

det tio vanliga människor klarar tillsammans.


Det är oundvikligt, jag har försökt och försökt acceptera, och det går.

Jag blir helt förbluffad och överlycklig. Jag klarar det, jag kan vara

lite lagom i allt och det är inget fel i det! Jag kan säga nej hur

mycket som helst och jag kan hjälpa till hemma precis så mycket jag

vill och inte ett dugg mer! Det går bra, så länge det inte krockar, så

länge någon inte frågar om jag vill göra något jag egentligen inte vill göra
och så länge jag inte har några stora uppgifter som ska in samma dag.


Då brakar hela min lagomvärld samman och jag måste göra allt på en

gång. Jag kan inte bara göra det, dessutom måste jag göra det bra,

nej inte ens bra, jag måste göra det perfekt. Och någonstans kan

man väl ändå tycka att jag borde lära mig av mina erfarenheter och

tagga ned lite, att jag borde inse faktum och sänka kraven men icke.

Och jag ska, jag lovar men inte just nu. Men snart, när jag har tagit

hand om allt, tills det blir lungt och okej att vara lagom igen.


So I keep walkin'

Jag träffade Alexandra el greko igår.
Pratade oavbrutet som galningar under fem, sex timmar...
eller okej,
Jag pratade, hon fick sitta och lyssna...

Köpte en webcamera, en present till Alexandra och fick en present av henne.
Letade också efter en bok jag skulle ha;
Tunn is av Hasse Arvidsson.
Efter vad jag har läst av honom innan så var det någonting jag verkligen ville ha!
Men inte det nej.

"Den är slut i alla våra butiker. Går inte att få tag på längre"
(Aha, fuck you too then!)


Men det är när man kommer hem, möts jag av detta söta lilla meddelande från författaren:

"Skicka 60 kr i ett kuvert.
Till min mottagning.
Så skickar jag en bok."

So I keep walkin'


Ringde till Egypten sen också! 48 minuter och 50 sekunder hann jag prata efter att laddat på mobilen med 100 kronor (comviq Amigo)
YA SALAM!
Jag behöver inte säga mer än att det var värt det!

Time To Move On

Om alla Idioter bara håller käften och drar långt åt helvete
 så fixar jag det här!

- Det är dags att gå vidare nu...



Citat



- Hudfärg?
Om hundra år är vi ljusbruna multikulti allihop.
Det kan ingen nassefront stoppa och ingen kommer sörja den blonda arrogansen.


Adam Taal

hipp hipp hurra för Ariska barn


x: "Niggers" är ett ord som du tillåter stå kvar, vilket är främlingsfientligt, rasistiskt och hets mot folkgrupp, vilket klassas som brott.
och nej, just här har du inte gjort dig skyldig till något brott, men din kompis här har, och eftersom du tillåter det att stå kvar så är det dig jag måste vända mig till för förändring, eller hur?


Y: Men jag frågade dig : VAD ÄR DET SOM STÖR DIG MED MINA KOMENTARER ? vem har ens bett dig titta inne på min bdb ?


X: Men snälla! Menar du att du inte förstår vad det är som stör mig?
HETS MOT FOLKGRUPP, RASISM, OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET!
det är det som stör mig!


Y: Men jag tycker det är så jävla töntigt ! Så fort man säger ngt om invandrare här då blir det ett jävla liv , men om dom säger ngt om svenskar är det inte samma sak. Blir så jävla trött på skiten. och vad stör det dig att jag har skrivit sånna saker?


X: det stör mig för att min familj är invandrare, det stör mig för att du tror att du är "renrasig" och svensk rakt igenom!

Jag är ledsen att behöva krossa dina drömmar om ett framtida albino-sverige, där alla är blonda och bleka med isblåaögon! Det funkar inte så i längden!


(Dumt sagt)


Y: Jo lilla gumman, jag skiter totalt i vad du tycker ! Men det som stör mig är att du kommer och klagar på mina åsikter och säger att jag är kriminell för det ! Men vem fan har ens bett dig att vara i detta land om det är så hemskt med rasismen och allt annat ? :)

X:  Jag föddes här, smart ass!

Y: Du kanske föddes här ja, och du är svensk medborgare. Men du är inte SVENSK



Det är så roande att se 14-åringars verklighetsuppfattning.
Förhoppningsvis växer de  ifrån det med åren...
Insh allah

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0